Club Loca brantåkarblogg: Montgenèvre

Glada miner inför crépesätande

Att rasta bilarna längs serpentinvägar mot nya orter kan ha fler syften än jakt på bra snö. Även brantåkare har gastronomiska behov. Till exempel serveras det fantastiskt kaffe och varm choklad i Italien. Att det dessutom ryktats att Montgenèvre, en fransk ort i det fransk-italienska liftsystemet Vialattea, fått mest snö de senaste dagarna avgjorde saken.

La Meije dyker upp

Kristin undersöker italiensk skog

Väckning 06:30. 08:00 har folkan och fårrden redan rundat kurva 3 av 21 från Alpe d'Huez ned mot dalen. Vyn av solen som klättrar över alptopparna kring de pass och dalar som passeras mot Montgenèvre är en skön morgonrutin tillsammans med P3 Dokumentär. Väl framme påbörjas kartläggningen; studering av pistkarta parallellt med liftresa upp till närmaste topp. Sju par ögon spanar över vidderna för att försöka lista ut vilka bergssidor som skall få smaka breda skidor. Just denna dag var det inte bara Club Loca brantåkarkollektiv som fått för sig att Montgenévre hade de bästa förhållandena inom dagsavstånd, då vi under de första liftfärderna delade stol med engelsmän tillresta från La Grave, norrmän från Serre Chevalier och svenskar boende i Chamonix. Vissa hade till och med åktips att dela med sig av, medan andra slöt sig som musslor eller hellre pratade väder. Bästa tipset fick vi faktiskt från en fransk pistör, med slutkommentaren ”you did not hear it from me”.

Snön var minsann djup och kall, men sällan har vi under vår tid i alperna denna vinter tvingas dela den med så många. Tempot hölls därför högt och kameran mestadels i väskan. Både fält och skog hann bli offer för tjoande svenskar innan det var dags för lunchlådor och påföljande tår på italiensk refuge. Espresson var het som lava och den varma chokladen tjock som råolja – mums!

Markus testar pistörens tips

Eftermiddagen blev ett avbrutet test av södersidor, för att återgå till förmiddagens framgångsrika nordsidor. Tempot sänktes något, gruppen delades och återförenades. Efter att liftarnas öppettider i vanlig ordning begränsat tillgången till fantastisk skidåkning påbörjades återfärden. Ett tidigare lyckat besök på créperie på hemväg efter utflykt ledde till ett pitstop i Briancon, den största av byarna i Serre Chevalier. Där fann vi en stadsdel liknande Gamla Stan i Stockholm. Smala gränder, pittoresk och förmodligen en turistfälla. Vi fann i alla fall en mysig créperia och beslutade oss för att slå till på en trerätters crépesmeny. En skön avslutning som ramade in dagens resa på ett tillfredsställande sätt.