Även gårdagen innehöll några spänningsmoment som inte kom med i bloggen. Gänget körde after ski på rummet med Luc Alphand-öl, pain med mandelmassa, gruyère och nåt lokalt snask inköpt på marknaden som var så fantastiskt att jag inte hann sno åt mig en bit. Däremot använde jag vänster pekfinger som skärbräda till osten, vilket ledde till att frugan fick plocka fram sutur-kitet. Några tvättlappar, blodstänk, tejpbitar och knivtvätt senare kunde kvällen fortsätta som vanligt. Med den skillnaden att jag numera har något lättare än tidigare att visa ett varningens finger eller peka vägen.
Kongo och Kristian var på lokal på kvällen. Det vill säga att filmredigeringen var färdig lagom till att veckans säsongarfest drog igång i vår hotellbar. Där konstaterade vi att det var fler skidåkare som dansade på borden än vad vi sett i skogen på hela dagen. Samt att vi insåg svårigheten i att undvika att använda frasen "på min tid" i varje konversation. Efter var sin öl kröp vi upp på rummet.
BRA uppdateringsfrekvens nu!! Märks att det är BF på kvällarna :)
SvaraRaderaVerkar oförskämt bra där nere, det kanske hänger på skägget? Har nog aldrig sett ett så imponerande puderskägg på den nunan.